Att säga att jag är trött är ett understatement. Har oroat mig för mycket idag över saker och ting, och det gör mig alltid trött. Tror att jag (som vanligt) använt lite mer energi än vad jag egentligen har. Brukar tyvärr inte upptäcka det förrän efteråt.
Jag är skillnad har vilat i flera månader. Men nu har jag börjat läsa den och - jag vet inte riktigt om jag ska reagera med glädje eller fasa - upptäckt att den behöver redigeras mer. Trodde aldrig att jag skulle orka ge mig på det manuset igen, men nu undrar jag om jag ändå inte ska ge det "sista stöten". Det blir antagligen det sista arbete jag lägger ner på det. Men det finns en del uppenbara grejer att åtgärda som kanske inte ens kommer ta särskilt lång tid. Så jag tror det är värt att göra det. Ska låta lite fler läsa också efter det. Sen får vi se.
Tänker mycket även på Tatuerade Tårar och vad jag kan göra med berättelsen, eftersom jag inte blir nöjd med den. Har kommit fram till att jag antingen behöver låta fler karaktärer komma till tals, eller byta till tredjepersonsperspektiv. Eftersom den är skriven i första person blir det luckor i berättelsen där mina två huvudkaraktärers ögon inte räcker till. De ser ju inte allt, och vissa saker som händer utanför deras perception är viktiga för berättelsen. Vet inte vilken av lösningarna jag ska välja än dock.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar