Första utkastet av Tatuerade tårar är utskrivet och snart tilldelat min man som ska läsa! Något som jag trodde skulle ske i oktober... ack vad fel man kan ha. Men nu är det äntligen dags! Ska bli lite nervöst att höra vad han tycker. Själv anser jag fortfarande att den är lite ojämn, men det ska bli skönt att få någon annans åsikt om den, och om vad jag i så fall kan göra.
Skrivandet har verkligen fått stå tillbaka ett tag. Det känns lite trist, men har inte varit så mycket att göra åt. Annat har krävt min uppmärksamhet, både roliga och jobbiga saker. Jag vet inte när det blir lugnare. Därför vet jag inte heller när jag ska sätta igång med det nya manuset. Precis när jag kläckte idén brann det i mig av lust att sätta igång, men sedan har det sjunkit undan lite.
Jag tror jag ska vänta lite till, för särskilt i början av ett projekt vill jag känna lust till skrivandet. Det är då jag bara vill dyka ner i det, skriva en massa, få ner allt jag tänker... I den fasen vill jag inte behöva tvinga mig själv. (Helst inte annars heller, men ibland måste jag för att komma vidare när det är motigt.)
Jag skulle vilja åka på den där researchresan... En resa som skulle ge mig stoff till den nya berättelsen... Hmm, undrar när det ryms i tid och budget..!? :)
Micki, Mija och Danny - huvudpersonerna i Tatuerade tårar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar