Jag känner igen det så väl, ändå blir jag lika överraskad varje år av nedstämdheten som kommer med hösten. Nu gäller det att hålla ut, att stålsätta sig, hoppas på placebo- eller verklig effekt av vitaminerna som jag snart, mycket snart ska införskaffa på närmaste hälsokost/apotek. Jag kanske verkar gilla mörker men riktigt så är det inte.
Jag vill skriva men jag hinner inte. Eller, jag kan inte koncentrera mig. Jag väljer bort det, visst är det så. Att börja på en ny roman när jag har två på vänt är inte lika lockande som när allt var ett blankt blad. Men något fattas mig när jag inte skriver. Jag har bloggat så mycket på Transcenders, känns som jag vrider mig själv ut och in. Vet inte om det är rätt väg jag går. Just nu vill jag mest av allt gömma mig i en grotta (fast den ska vara ljus) med bara människor som känner mig och där offentlighet i form av webbnärvaro är en oupptäckt storhet. Just nu känns det som att jag inte orkar. Hur orkar folk?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
olá
Ta en paus oh känn efter vad DU VILL, så kanske det kommer till dig. Att blogga kan ta all tiden man egentligen vill lägga på att SKRIVA.
Ja det är lite så det känns just nu. pausar ett tag så får vi se vad som kommer ut av det. Kanske är det bara ambitionsnivån som behöver justeras lite.
Skicka en kommentar