fredag 27 juni 2008

Yl

Får man säga att man hatar sin bok? Åååhh den är sååå jobbig. Jag har tagit mig vatten över huvudet, så känns det just nu!
Fyra personers synvinklar, fyra jag, och det ska bli till en berättelse. Blää. Karaktärerna gör precis som de själva vill, de börjar berätta om saker som inte har med historien att göra, samtidigt som en av de mest betydelsefulla karaktärerna kniper ihop käften och vägrar berätta just någonting alls. Suck.
Förra boken jag skrev var inte lätt, men går ändå inte alls att jämföra med den här. Jag var smått förälskad i min förra huvudperson och skrivandet var ett sätt att få tillbringa tid med honom. Så är det inte nu. Den viktiga karaktären som inte vill prata är en ganska kall och svårfångad, näst intill osympatisk människa. Det är alls inget kul att tillbringa tid med henne. Ändå är hon viktig för berättelsen. Yl, yl.

4 kommentarer:

Sama sa...

Oh en ny romanlöpare, spännande! Välkommen!

Bobbi sa...

Tack så mycket!

Johanna Wistrand sa...

Du kankse ska ge den där kalla karaktären en anna, mindre funktioni berättelsen? Jag tänker om hon inte ger dig någon energi? Oom hon hindrar dig att få berättelsen skriven p g a detta? Jag känner igen pronlemet....Vrånga huvudperoner som inte vill bjussa på sig, svårt att få flyt. Å andra sidan kan det vara spännande kanske med den mostspänstigheten? Som en flirt med en jobbig och motspänstig perosn som väcker ens nyfikenhet, som man dras till?

Bobbi sa...

Ja jag har funderat på att tona ner hennes roll, men det är svårt, för som det ser ut nu så har hon en nyckelroll i berättelsen. Hmm... jag försöker nog ett tag till, annars får jag kanske göra om plotten lite..!